Senaste sökningarna
Sökalternativ
Min huskompis klarar av 7 dagars arbete/vecka med #Tramadol och andra "fina" saker.
Han skiter i sitt rum, sig själv och vår lägenhet. Han vågar inte titta mig i ögonen.
Som den empatiska #vän jag är tar jag på mig hans #ångest och allt skit. Men för att hålla och orka måste jag tvinga mig själv att tänka att det inte är min #cirkus eller min #apa. Men det är jävligt jobbigt.
@jimpalimpa Det låter som att du är medberoende?
@Gustaf kanske. Hur tänker du?
@jimpalimpa utifrån hur det psykologiska fenomenet beskrivs, och hur man bortser från sina egna behov.
@Gustaf Det är rätt. Hela min barndomsfamilj är baserad på medberoende.
Har svårt att se personer jag tycker om ha jobbigt. Särskilt med psykisk ohälsa.
senaste två tre åren har varit fullt av det.
med samtalsterapeut jobbar jag hårt med gränssättning och egentid för att orka finnas när jag behövs.
Det är mycket jobbigt att se en person jag tycker om gå ner sig framför mina ögon för att han inte orkar eller vågar ta hjälp.
Jag är tydlig att jag vill hjälpa när han orkar.
@jimpalimpa Det är aldrig bra att ta på sig andras ångest. Hoppas det löser sig på något vis eller att du separerar personen i lägenheten och när du är ute på språng. 